Uppmana

Kommentar: Begränsad rättvisa

Den internationella pressen uppmärksammade nyligen nyheten om att en av de ansvariga för Röda khmerernas skräckvälde sent omsider ska åtalas. Kaing Guek Eav, eller kamrat Duch som han är mer känd som, var chef över det ökända dödsfängelset S-21. Av de omkring 13 000 människor som hamnade i fängelsets våld är bara ett dussintal som överlevde. 66-årige Duch är den första från Röda khmerernas regim att åtalas för sina brott mot mänskligheten, i vad som är den första av fem FN-stödda processer.


När rättegången inleddes för några veckor sedan i Kambodjas huvudstad Phnom Penh började Duch med att erkänna sig skyldig till krigsbrott. Han uttryckte också sin ånger i en ursäkt till offren och de överlevande, som han hoppades skulle förlåta honom. Överlevande har menat att det handlar om ett kallt och beräknande utspel som ämnar öka chanserna för ett mildare straff. Faktumet att han kallar sig för en pånyttfödd kristen späder på misstänksamheten. De överlevande upprörs även över att han inte erkänt sitt ansvar i tortyren eller arkebuseringarna av fångarna, till vilka Duch hävdar att han bara verkställde order.

I och med åtalen har de borgerliga medierna talat om en uppgörelse med Kambodjas förflutna, men hur nära sanning ligger det påståendet? Trots att lättnaden var stor bland folk över att rättegångarna kommit igång efter nästan 30 års väntan finns tendenser som tyder på att en förlösande effekt uteblir. Fortfarande finns tidigare Röda khmerer på högt uppsatta positioner inom det politiska etablissemanget. Landets premiärminister Hun Sen återfinns bland dessa samt även finansministern och ordförandena för parlamentets två kamrar. Just premiärministern har öppet motsatt sig ytterliggare åtal som han anser skulle kunna provocera fram ett inbördeskrig.

Ett avsnitt i Kambodjas historia som man sällan hör något om är USA:s direkta och indirekta inblandning i landet. Under Duchs rättegång berättade den åtalade om hur faktiskt USA banat vägen för och understött Röda khmererna. Genom vad som påstås vara en USA-stödd militärkupp år 1970 fick statsöverhuvudet prins Norodom Sihanouk se sig bortjagad från maktens korridorer. Som så ofta i Kambodjas skakande historia bytte en autokrati plats med en annan. Den av USA godkända militärdiktaturen, med general Lon Nol som förgrundsgestalt, anses ha gett Röda khmerernas ledare Pol Pot ett mäktigt propagandaverktyg för att rekrytera nya medlemmar.

Militärkuppen hade föregåtts av intensiva bombräder från amerikanska flygvapnet, på jakt efter de militärbaser nordvietnamesiska kommunister upprättat. Efter militärkuppen 1970 var president Nixon angelägen med att utöka flygbombningarna. Henry Kissinger, dåvarande säkerhetsrådgivare, vidarebefordrare presidentens order om en massiv bombkampanj över Kambodja med orden: ”Allt som flyger på allt som rör sig.” Exakt hur många civila som strök med är osäkert men det beräknas vara flera hundra tusen.

I virrvarret av inbördes strider som sedan bröt ut sågs Pol Pots Röda khmerer segra. Demokratiska Kampuchea var fött. Genast implementerades en extremkommunistisk politik som skulle leda till ett folkmord. Regimens terrorvälde sträckte sig mellan 1975 och 1979, under dessa knappa fyra år dödades uppskattningsvis 1-2 miljoner. Åren efter USA:s nederlag i Vietnam intervenerade kommunistregimen 1978 i Kambodja mot Röda khmererna regelbundna attacker på vietnamesiskt territorium. För sitt ingripande fördömdes Vietnam av den USA-allierade västvärlden medan Röda khmerernas folkmord undgick nagelfaring. Istället fortsatte USA att erkänna den störtade Pol Pot-regimen som Kambodjas legitima regering, samtidigt som de stödde deras oförtrutna räder inne i landet, som 1979-1989 var under ockupation av Vietnam.

Den spirande optimismen till trots är förhoppningarna om att döma det stora antalet ansvariga till svars för sina brott relativt små. Några konsekvenser till följd av USA:s, militärregimen eller Vietnams förbrytelser ser ut att utebli. ECCC:s tribunal är därför ett otillräckligt sätt att utkräva rättvisa för de överlevande och de människor som utplånades och aldrig får förglömmas.

Obs, öppna i ett nytt fönster. PDF | Skriv ut | E-postadress

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

© ISS 2010 | ISSN: 2000-737X