Uppmana

Spelar det någon roll om torteraren är vänster- eller högerhänt?

[IPS/UPPMANA] - USA:s tidigare FN-ambassadör Jeanne Kirkpatrick gjorde en gång en distinktion mellan "vänligt sinnade" och "auktoritära" högersinnade regimer - i motsats till "ovänligt sinnade" och "totalitära" vänstersinnade regimer.
I den auktoritära gruppen hamnade främst länder som var allierade till USA och västvärlden, medan gruppen med totalitära stater tillhörde fiendesidan.

Bland de diktatorer som USA vänt sig emot finns Robert Mugabe i Zimbabwe, Burmas general Than Shwe, Saddam Hussein i Irak, Kubas Fidel Castro och, på senare tid – Vitrysslands president Aleksander Lukasjenko.

Samtidigt har flera USA-administrationer i rad gett sitt stöd till en lång rad auktoritära regimer, främst i Mellanöstern - som anklagats för att fängsla oppositionella, utöva censur, tortera politiska fångar och anordna riggade val.

USA har inte haft några problem med att av politiska, ekonomiska eller strategiska skäl öppet stödja repressiva regimer – som den egyptiska, jordanska, tunisiska, jemenitiska, emiratiska, kuwaitiska eller saudiska.

Kirkpatricks distinktion mellan vänligt sinnade högerregimer och fientliga vänsterdiktatorer blev hårt kritiserad av hennes dåvarande ideologiska motpol, den tidigare utrikesministern Cyrus Vance, som replikerade:

-Enligt mig spelar det ingen roll för den som hänger på ställningen (och utsätts för tortyr) om torteraren är högerhänt eller vänsterhänt.

USA har starka militära band till flera av de auktoritära regimerna i Mellanöstern. En asiatisk diplomat som inte vill bli citerad med namn påpekar för IPS att USA mer än gärna predikar behovet av demokrati till omvärlden.

-Men när det genomförs fredliga demonstrationer med krav på demokrati – som de som pågår i Egypten – så är den tårgas och de vattenkanoner som används mot demonstranterna alltid tillverkad i USA eller i något annat västland, säger diplomaten.

För över tre decennier sedan, i september 1978, slöt Israel och Egypten sitt viktiga fredsavtal i Camp David.

-Tyvärr var ett av prisen för det avtalet en amerikansk överenskommelse om att bidra med enorma mängder av militärt bistånd till båda länderna, säger Natalie J. Goldring, vid Centret för freds- och säkerhetsstudier vid Georgetown University.

Den osäkerhet som för närvarande präglar Egypten belyser enligt henne behovet av att i samband med vapenaffärer fundera på vilka de långsiktiga effekterna kan bli.

Natalie J. Goldring menar att när USA beslutar sig för att sälja vapen till ett land så beslutar man samtidigt om ett åtagande gentemot detta land som kan komma att sträcka sig flera årtionden framåt.

-Men alldeles för ofta har mottagarna av amerikanska vapen varit instabila och enväldiga regimer som inte har förtjänat dessa åtaganden, säger Goldring till IPS.

Sedan Camp David-avtalet har Egypten mottagit mer än 35 miljarder dollar i amerikanskt bistånd, främst avsett för militären.

I det dokument för i år där det amerikanska utrikesdepartementet förklarar sina budgetutgifter skriver man att USA "drar nytta både politiskt och praktiskt av dess strategiska relation med Egypten och det omfattande stöd Egypten ger till USA:s ansträngningar för att avskräcka från och bemöta hot mot den regionala säkerheten". Dit hör logistiskt stöd till de amerikanska instanserna i Irak och Afghanistan.

Goldring påpekar att den protestvåg som nyligen inleddes i Tunisien nu inte bara har spritt sig till Egypten, utan också till Jemen och Jordanien.

Enligt Goldring är det beslut som nyligen togs om att sälja vapen och andra tjänster för uppskattningsvis 60 miljarder dollar till Saudiarabien bara den senaste i en lång rad av icke-tidsbegränsade amerikanska vapenförsäljningar till auktoritära regimer i Mellanöstern.

Goldring menar att detta även kan komma att utgöra en fara för USA.

-Om dessa regimer faller så kommer troligen även kontrollen över de militära arsenalerna att gå förlorad. Det betyder att det finns en risk för att avancerade amerikanska vapen hamnar i händerna på grupper som är fientligt inställda till USA.

Obs, öppna i ett nytt fönster. PDF | Skriv ut | E-postadress

Lägg till kommentar


Säkerhetskod
Uppdatera

© ISS 2010 | ISSN: 2000-737X