Uppmana

Haiti 2004 - en viktig bok för antirasister

Celanders Förlag har nyligen givit ut ett viktigt bidrag till den svenska antirasistiska debatten. Det handlar om Haitis bortglömda men alltjämnt aktuella historia. Den 1 januari 1804 frigjorde sig landet från Frankrike, avskaffade slaveriet och blev den första republiken i historien där slavarna kom till makten. Idag, 202 år senare, kämpar haitierna mot samma gamla kolonialism.

Boken, som innehåller två viktiga texter av filosofen och författaren Peter Hallaward samt ett utmärkt förord av journalisten Björn Kumm, dissekerar och dekonstruerar den falska bild som förmedlas av mainstreammedierna om en sk "fallerad stat" som behöver "hjälpen" från det "internationella samfundet" att upprätta demokratin.

Istället ritas med hjälp av omfattande notmaterial upp en månghundraårig historia av hänsynslös kolonial och imperialistisk utplundring och exploatering. Än idag vägrar kolonialmakten Frankrike att betala tillbaka den "kompensation" som Haiti utkrävdes för att ha avskaffat slaveriet och på så sätt "skadat" metropolens ekonomiska intressen. Mellan 1825 och 1947 betalade Haiti 21 miljarder dollar till den forna kolonialmakten.

I februari 2004 invaderades landet av "världssamfundet" för att upprätthålla ett nyliberalt system som i 2000-talets början hade försatt haitierna i en mycket sämre ekonomisk situation än i slutet på 1980-talet. Under tiden hade USA hunnit invadera eller anstifta statskupper och diktera villkoren för en folklig vald president som berövades all reell makt.

"Haiti 2004" inleds med en text av Björn Kumm som en övergripande bild av landets historia. Hallawards texter analyserar situationen och utsikterna i landet strax efter FN-styrkornas invasion (Alternativ Noll i Haiti) samt den Haitiska revolutionens betydelse för en kritik av liberalismen och dess implikationer i en världsordning som domineras av västerlandet (Haiti som föredöme: tvåhundraårsminnet av Haitis självständighet).

"Av de tre stora revolutioner som inleddes under sjuttonhundratalets avslutande årtionden - den amerikanska, den franska och den haitiska - var det bara den sistnämnda som förbehållslöst tillämpade den princip som inspirerade dem alla: varje mänsklig varelses naturliga och oförtrytterliga rättigheter Bara i Haiti tillämpades förklaringen om människans frihet konsekvent," skriver Hallaward.

Slaveriet och kolonialismen var upplysningens blinda punkt, tycks Hallaward mena. Och en kamp för slavarnas frihet - för alla människors lika värde - måste med nödvändighet uttrycka sig som en oförsonlig kamp för de svartas makt. Haitis historia, det faktum att frihetsrörelsen fick slåss mot både Frankrike och England för sin frihet, och det fruktansvärda pris som landet har fått betala för att ha gått i spetsen för den antikoloniala kampen är naturliga konsekvenser av det slags utmaning som den haitiska revolutionen utgjorde - och än idag utgör - för den rådande världsordning.

Att Haitis exempel och erfarenhet inte passerade obemärkt förbi för Latinamerikas revolutionärer, från Bolívar till Martí och Guevara är en dimension av historien som inte underkastas en närmare undersökning i boken. ALBA:s länder, främst Venezuela och Kuba, befinner sig i täten för solidariteten med det haitiska folket i form av bland annat omfattande häslovårds- och utbildningsprojekt. Samtidigt är dessa länder de starkaste motståndarna till FN-styrkornas närvaro i landet.

Hallaward påpekar att arten av den utmaning som en revolutionär rörelse utgör påverkar även det slags makt som rörelsen bygger. En kamp mot mäktiga fiender leder till en våldsam och utdragen kamp, och till en militarisering av makten. Detta är sant, och kan illustreras med den kubanska poeten Cintio Vitiers ord om att Kubas utmaning har varit "att bilda ett parlament i en skyttegrav". Men Kubas (och även Venezuelas) erfarenhet i detta avseende ger mer anledning till optimism än vad författaren ger uttryck för.

Efter februari 2004, när invasionen och störtandet av den legitima presidenten Jean Bertrand Aristide var ett faktum, ansåg Hallaward att återuppbyggandet av en bred folklig rörelse i Haiti var så gott som dött "i åtminstone en generation," särskilt med tanke på de hundratals, kanske tusentals, aktivister som under dessa veckor och månader hade mördats både av FN-styrkorna och av de besuttnas dödsskvadroner.

Nästan 2 år har gått sedan dess, men kolonialmakterna har inte lyckats påtvinga landet en president helt i deras smak. Istället har haitierna valt Aristides gamla allierad René Préval, och motståndet bland invånarna i Cité Soleil bara växer. Ännu ett exempel på vikten av att inte underskatta de djupa rötter med vilka förändringens vindar i Latinamerika är förankrade.

Ja, just det: Varför är "Haiti 2004" en viktig bok för antirasisterna i Sverige idag? Svar: Titta bara på vad ISAF gör i Afghanistan, titta på Nordic Battlegroup, titta på JAS. Kolonialismen lever, Sverige är en del av den. Borta är också hemma.

Haiti 2004
ISBN: 978-914-976507-0-0
Celanders förlag
Pris: Omkring 100 spänn.

Obs, öppna i ett nytt fönster. PDF | Skriv ut | E-postadress

© ISS 2010 | ISSN: 2000-737X