Uppmana

Arne Anka: Back with a vengeance

Så där ja. Sakernas tillstånd är återställda. Kartago bokförlag har släppt Charlie Christensens nya Arne Anka- album, Arne Anka – Manövrer i mörkret. Som alltid är det högklassig satir ur en tuschpenna doppad i gift vars måltavla är de flesta av oss.

Det börjar redan på omslagsbilden föreställande ankan på skithuset fällande en sarkastisk, hemmafilosofisk oneliner: Att inse ens egen betydelse är som att få ett kvalster att fatta att han bara syns i mikroskop. Sedan är Christensen igång. Vi får oss till livs ett överflöd samtidkomentarer och dräpande repliker.

En 40-någonting frånskild wanna be  bohem-anka drar runt i Stockholms krogliv (ofta till Zekes Bar, där bartendern Zeke Varg får agera bollplank), ibland i sällskap av sin superradikala och gapiga gamla mormor, ibland med sin skrikande unge men oftast i sällskap med filmregissören Krille Krokodil. Det fungerar utmärkt. Satiren tar sig an såväl global som lokalpolitik, relationer, könsroller som litteratur och massmedia.

Stilen är i svartvit tuschpenna, med fina linjer och skuggor. Christensen ger vuxna satiriska proportioner åt såväl byggnader som manliga och kvinnliga figurer i något som kanske kan beskrivas som fabelsatirisk realism. Det blir lätt att känna sig träffad i Arne Ankas värld, allra helst om du själv har vänstersympatier och är mellan 30-50 år.

Den här omgången Arne Anka-serier har tidigare publicerats metadels i Dagens Arbete och i Lise Myhres serietidning Nemi. Att läsa presentationen i albumform ger känslan att titta i en årskrönikebok, lite vassare än de flesta i genren. Jo det här albumet är mycket läsvärt.

Obs, öppna i ett nytt fönster. PDF | Skriv ut | E-postadress

© ISS 2010 | ISSN: 2000-737X