Uppmana

Blåsta!

I Blåsta! undersöker Gustav Fridolin med hjälp av intervjuer, statistik, fakta och analyser hur 90-talskrisen påverkade, och nedskärningsåren formade, hans egen generation – åttiotalisterna.

 

Gustav Fridolin föddes 1983 i Vittsjö (Skåne) och växte upp där och i Haninge utanför Stockholm. Mellan 2002 och 2006 var han riksdagsledamot för Miljöpartiet och sitter nu i Riksdagen för andra gången. Han har jobbat på TV4:s Kalla fakta och arbetat som folkhögskolelärare. Nu kandiderar han till nytt grönt språkrör. Blåsta! kom ut 2009 och är hans andra bok efter Från Vittsjö till världen (2006).

Den nya boken skrev han i frustration över hur hans generation beskrivs: valfrihetsknarkare, karriärkramare, navelskådare. På reklamjargong kallas den t.ex. Generation Me, Nexters och Homo Zappiens. Gustav Fridolin kallar dem Nedskärningsgenerationen. De som fick växa upp på 90-talet kännetecknas av stora dagisgrupper, underbemannad skola och trång arbetsmarknad. Sämre betyg, osäkra anställningar, brist på pengar och svarta hyreskontrakt är några av konsekvenserna. Samtidigt som konsumtionstrycket ökar och oskäliga lån lockar. Fast jobb (inte bara för unga) och egen lägenhet har nästan blivit privilegier. Han menar att man kan dela in 80-talisterna i två kategorier: de utslagna och de trygghetssökande. Många har hamnat utanför systemen. Ungdomsstyrelsen beräknar att 90 000 unga varken är registrerade hos arbetsförmedlingen, har jobb eller studerar. De sociala problem som följer (drogmissbruk, kriminalitet) och allt mer främlingsfientliga tendenser skall inte underskattas. Vissa andra är rädda att falla genom det sociala skyddsnätet och accepterar sämre arbetsvillkor och bostadsförhållanden. Den offentliga sektorn som då drabbades av besparingar hade inte hämtat sig när Sverige återigen hamnade i en finansiell (global) kris. Gustav Fridolin målar upp bilden av 90-talet och påpekar vad som kan inträffa igen. Han pläderar för ett samhälle med betydligt mindre klyftor och en välvilligare välfärdsstat. För att möta klimathotet och lågkonjunkturer måste trygghetssystemen rustas och livsstilen förändras. Och han lämnar utrymme för framtidshopp, gemenskap och delaktighet.

Det är en intressant och lärorik läsning – inte bara för 80-talisterna! Jag tycker han gör en välunderbyggd samhällsanalys som han varvar med egna erfarenheter och reflektioner från sin uppväxt och i samtal med generationskamrater.

Obs, öppna i ett nytt fönster. PDF | Skriv ut | E-postadress

© ISS 2010 | ISSN: 2000-737X