Uppmana

Flerspråkighet

Det mänskliga språket (tecken, tal, skrift) är det mest komplexa kommunikationssystem man känner till. Språkets ursprung är omstritt, men språkförmågan lär ha funnits för cirka 150-200 000 år sedan. Det talas ungefär 6900 olika språk i världen.

 

Till de viktigaste språkfamiljerna räknas indoeuropeiska språk, som omfattar de flesta språken i Europa och Indien, t.ex. svenska och persiska. De tre största språken i världen (antalet modersmålstalare) är mandarin (kinesiska), spanska och engelska. Svenska hamnar på cirka 88:e plats. Sverige har fem minoritetsspråk (samiska, finska, tornedalsfinska, romani och jiddisch) och teckenspråk. Utöver det talas det minst 150-200 språk av nya invandrargrupper. Bland t.ex. Malmös utländska befolkning (2012 40,79 %) finns 166 olika nationaliteter med 100 språk. Eftersom det inte förs statistik över modersmål i Sverige finns det inte tillförlitliga siffror över vilka språk som talas.

Susanna Alakoski skriver i ”Oktober i fattigSverige” (2012): ”Konstigt, jag växte upp i en tid då man på fullt allvar trodde att det var skadligt att kunna två språk.”

Enligt språkforskaren Gisela Hansson vid Lunds Universitet föds spädbarn som universella lyssnare. De kan uppfatta olika språkljud av alla världsspråk. Först i ettårsåldern börjar de sortera bort de ljud som inte behövs. Efter tre år blir barnen påverkade av första språkets grammatik och uttal och får en mer eller mindre markant brytning. Man kan tycka att barnet skall bli förvirrat, om det inte lär sig ett språk i taget, men forskningen visar att det aldrig kan bli för många. Flerspråkiga barn anses har bättre kognitiv förmåga för att de lär sig tidigt att sortera och växla mellan olika kunskapsbanker, som de kan ha nytta av hela livet. En studie från University of Kentucky visar att barn som behärskar minst två språk blir mer snabbtänkta som pensionärer och att flerspråkiga överhuvudtaget har ett mer flexibelt intellekt.

Flerspråkighet betecknar förmågan att obehindrat kunna använda fler en ett talat, tecknat eller skrivit språk. Då är en person, som kan uttrycka sig med hjälp av mer en ett språk flerspråkig på en likartad nivå som modersmålet. Man kan tillägna sig språk senare i livet som andraspråk (inlärning i själva språkmiljön) eller främmande språk (enbart genom undervisning). Det finns flera faktorer som avgör hur man kan lära sig språk olika ”bra”, exempelvis åldern, språkbegåvning, sociala förhållanden, språkområden – i skolan, på jobbet eller hemma, där man byter mellan språk.

Det finns gott om flerspråkiga samhällen runt om i världen (t.ex. i Afrika och Asien). I Sverige kan man prata om språklig mångfald på vissa områden särskilt i storstäderna, då Malmö kan nämnas som ett exempel.  Ett barn med föräldrar från Pakistan pratar urdu med sin mamma, persiska dari med sin pappa och svenska i förskolan.  Barnen blir flytande i tre språk utan minsta ansträngning. Listan av olika språkkombinationer kan göras lång, särskilt inom blandfamiljer.

Språkrikedom har en mängd fördelar. Med tanke på hur sammanvävt världen är i ett globalt nätverk, där företag etableras och människor reser jorden runt, är det ofrånkomligt att lära sig globalt utbredda språk i större utsträckning. Det fodrar i sin tur också bättre förståelse för sin egen och andra kulturer och mentalitet. Man skulle kanske inte ens upptäcka några språkskillnader, eventuella brister i sitt modersmål eller inspireras och fascineras av andra vackra språk. I en alltmer global värld med högre krav på internationell kommunikation blir människorna mer och mer beroende av varandra.  På individnivå kan språkkunskap innebära bättre självförtroende och kontaktmöjligheter. Den kan vara nyckeln till låsta dörrar och slutna hjärtan, för att prata med Alexandra Pascalidous ord.

Att förkovra sig i språk kan ske på olika vis. Det är viktigt att använda och träna språket så mycket som möjligt och våga säga fel. Man lär sig genom att kommunicera i det dagliga livet och att titta på film, lyssna på radio och musik, för att göra lärandet njutbart.

Sverige sitter på en språklig skatt, menar Alexandra Pascalidou. Här finns personer från jordens alla hörn som talar stora världsspråk och sällsynta dialekter. Det gäller att ta vara på dessa resurser och att se detta som en konkurrensfördel för individen och Sverige i framtiden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Obs, öppna i ett nytt fönster. PDF | Skriv ut | E-postadress

© ISS 2010 | ISSN: 2000-737X