Uppmana

Vad tjänar vi på det här?

I ”Lyckliga i alla sina dagar – om pengars och människors värde” (2012)  diskuterar Nina Björk samspelet mellan marknadskrafter och mänskliga relationer.

 

Nina Björk föddes 1967 i Offerdal (Jämtland), växte upp i Falkenberg och är bosatt i Lund med man och barn. Hon är litteraturvetare, journalist och författare. Hon anses höra till det postmoderna likhetsfeministiska lägret inom svensk feminism. 1996 debuterade hon med den feministiska debattboken ”Under det rosa täcket”. För sin andra bok, essäsamlingen ”Sirenernas sång” (1999), fick hon Gerard Bonniers essäpris 2000. Nina Björk disputerade 2008 i litteraturvetenskap vid Göteborgs Universitetet med avhandlingen ”Fria själar”. Hon fick även Bonniers stipendium för kulturjournalistik 2008, Expressens Björn Nilssons pris 2010, och läsarnas Sveriges medalj 2013. Det har ofta blåst kring Nina Björk. 2005 väckte hon debatt med att ha ifrågasatt om det är bra för barn att vara för tidigt på dagis. Hennes förslag var att barn under två år inte skulle börja i förskola och föräldraledigheten under denna tid skulle kvoteras. Denna åsikt framförde bl.a. Anna Wahlgren redan på 70-talet.

I ”Lyckliga i alla sina dagar” riktar Nina Björk huvudkritiken mot det kapitalistiska varusystemet. Hon ifrågasätter de senaste årens politiska och ekonomiska utveckling i Sverige och tendensen att alltid räkna och att sätta en prislapp på allt. Det handlar om pengar och människor och deras värden och värderingar – och den tidstypiska frågan vad tjänar jag på det här? Och vad händer när själva människolivet blir en fråga om förtjänst? Hon resonerar t.ex. kring varans roll – hur marknaden påverkar vårt konsumtionsbeteende och vår personlighet - hur konkurrens och tävlan skapar ständig rädsla och odlar de sämsta mänskliga sidorna.

Med tilltagande krav på ökad tillväxt och konsumtion uppstår en del funderingar kring lönearbete, exempelvis varför rätten att lönearbeta hamnar framför andra värden. Jobben först, före allt – före frågan om mening, människans värdighet, lycka eller behov. Arbetslinjen till vilket pris som helst, för att inte tillhöra ”utanförskapet” - för att ge dagarna struktur, för social interaktion, för att ha en uppgift och för att få känna sig behövd och tillhörig. Dock finns det idag en dysfunktionell arbetsmarknad - ett strukturellt överskott på arbetskraft och en växande brist på heltidsanställningar. För att dölja detta måste man hitta alternativa förklaringar till den stigande arbetslösheten och minskade anställningstryggheten. Då påstår man att arbetslösa inte söker jobb energiskt nog, inte har tillräckliga yrkeskunskaper och lockas till lättja genom en för generös arbetslöshetsersättning etc. – och skuldbelägger därmed individen.

Nina Björk menar att vårt samhälle har förlorat sin själ och kontakten med människan och inte har en ideologi och vision, och hon drömmar om ett helt annat och hållbart system som fördelar både arbete och resurser bättre och rättvist bland sina medborgare.

Borde människan inte inse, att någonting är fel i vårt sätt att leva? Det pratas om ”kvalitetstid, livspussel, statusångest och om att skapa jobb”. Är det inte dags att konsumera och arbeta mindre för att få mer fritid och välbefinnande? Det finns immateriella värden, som empati, generositet, solidaritet och inte minst kärlek – som genererar vinst!

 

 

 

 

 

 

 

Obs, öppna i ett nytt fönster. PDF | Skriv ut | E-postadress

© ISS 2010 | ISSN: 2000-737X